I dag har jag äntligen hittat konsten jag vill ha på min köksvägg! Har letat i snart ett år nu utan resultat, men i dag när jag inte letade infann den sig rakt framför min näsa.
Men vad är det för fel på mig??
Jag faller alltid för typ det mest udda och fula som finns i butiker och på auktioner när det kommer till konst.
Som det här fiskstimmet i plåt, inte är det särskilt snyggt, men det hände något inom mig när jag såg den som bara skrek "DEN ska jag ha!". Och jag är svårflirtad på den fronten, kan leta i evigheter, ratar allt... Men ju fulare desto bättre tycker min estetiska hjärnhalva..
När jag stod i kön och skulle betala stod en kvinna framför mig med en stor tavla som var som ett fotografi av en brygga i disig luft, jättefin, men absolut inget jag skulle köpa, verkligen inte! Tycker det är fint, men skulle få total panik av att ha det i mitt hem!
Så tar det ju evigheter att bygga upp mitt hem också, och inte är det gratis heller av den anledningen...hehe..
Jaja.. Sånt är livet, bara gilla läget. Jag fullkomligen älskar mitt nya verk på väggen!!
Dessutom älskar jag sushi så kommer dregla varje gång jag sitter där.. ;)